Flow

Sedan har ju kreativitetsmyten om plötslig inspiration (nedan) såklart även med flow att göra.

Flow som begrepp myntades av Mihaly Csikszentmihalyi.  Det handlar enligt honom om fokuserad motivation.

”Hjärnan står inte ut med sysslolöshet. Bekymmer brer särskilt ut sig i hjärnan när man saknar något att aktivera den med. Det upptäckte forskaren och psykologen Mihaly Csikszentmihalyi när han undersökte vad som får människor att hamna i det eftertraktade flowtillståndet.

... Man tror att flow, bliss och uppspelta känslor har med signalsubstansen dopamin och dess roll i uppmärksamheten att göra. För att kunna koncentrera sig behöver man använda arbetsminnet som till viss del kan lokaliseras i pannloben. Dopamin påverkar pannlobens aktivitet. För att koncentrera sig och uppmärksamma något krävs dopamin. Dopamin utsöndras delvis för att vi ska kunna skilja ut information, alltså uppmärksamma det väsentliga och ignorera övrigt. Och som de flesta vet är dopmin också psykets egen älskling. Det gör oss snabbtänkta och kreativa. Hjärnan gör lättare associationer och bearbetar information snabbare."

Det skriver Linda Backman i texten Det här är vad som händer i din hjärna när det känns som att tiden stannar.

"Lyckan ler mot det förberedda sinnet"

För att komma åt myt nummer två - den om inspiration som slår till plötsligt - tar vi först hjälp av forskning.se:

"Bakom stora mästerverk och upptäckter ligger oftast en blandning av egenskaper: genuin kreativitet, intelligens, produktivitet och kanske främst: strävsamt arbete!

Det är alltså en myt att kreativitet i huvudsak bygger på inspiration. Det är lika mycket transpiration (hårt svettigt arbete) och envishet.

Inte ens alla Nobelpristagare kan sägas vara kreativa personligheter. Deras arbete är kanske snarare uttryck för flera årtiondens målmedvetet och intensivt arbete. Kreativitet är därmed inte nödvändigtvis en förutsättning för framgång.

De som har forskat om sådana här "Professor Balthazar-effekter" har oftast kommit fram till att bakom genombrottet för varje stort geni ligger minst tio års hårt arbete — inklusive misslyckanden. Picasso hade målat under ett decennium innan han kom fram till den konstform som ledde till hans stora berömmelse."

Bild: Graham Samuels, Psykologifabriken

 

Alltså:

2. Den gudomliga inspirationen slår till oförklarligt
Stämmer inte

Psykologifabriken och Richard Caselli:
– Lyckan ler mot det förberedda sinnet, säger han.

Caselli menar att ju mer information man bearbetat i förväg desto större chans är det att insikten slår till. 

Egentligen är det inga konstigheter.
Alla kan vara kreativa och kreativitet kan tränas, förändras, och utvecklas. "Kreativitet kräver också kunskap. Ju mer kunskap och erfarenhet man har, desto fler faktorer kan man kombinera, vilket gynnar skapandet." 

/Jenny

Alla är kreativa

Hej! Dags att börja ge sig på lite kreativitetsmyter. Utan kunskap vore vi nämligen ingenting.

Vi tar hjälp av Psykologifabriken:
1) Kreativitet är en magisk förmåga som bara vissa människor har
Stämmer inte.

– Alla kreativa idéer platsar inte på museum, och alla människor är inte utrustade med en stor talang. Men alla människor tänker kreativt, säger den amerikanske neurologen och kreativitetsforskaren Richard Caselli.  

Han har studerat de neurobiologiska komponenter som kreativt beteende vilar på – och kommit fram till att samma uppsättning finns både hos dem som genererar väldigt många nya bra idéer och hos dem som genererar få eller dåliga. Det finns alltså ingen specifik kreativitetsgen som bara vissa människor har.   

Läs mer här.
(Artikeln springer händelserna i förväg och tar tag i fem myter på en och samma gång. Här på Smartfest tar vi dem i sakta mak, en i taget.)

"Okonventionella möten som ofta medför ett visst mått av kaos"

Blivit nyfiken på Tilde Björfors. Hon är grundare av Cirkus Cirkör, regissör, konstnärlig ledare, cirkusdirektör och världens enda professor i nycirkus. Sedan 2005 forskar hon, med stöd från Vetenskapsrådet.

Vi pratar ofta om Street Science. Om annorlunda kunskapsförmedling. Om mötet mellan kultur och vetenskap. Om gränsöverskridande. Det är klart att Tilde Björfors och Cirkus Cirkör har med oss att göra.

Cirkusartisten gör det till synes omöjliga möjligt när de flyger i taket och balanserar på millimetertunn lina, står det i Vetenskapsrådets projektdatabas.

Och de skriver om risktagande och kreativa processer. "Cirkustekniken sätts metodiskt i sammanhang med andra konstformer och uttryckssätt där skilda bakgrunder och världsbilder finns representerade i möten på okänd mark. Okonventionella möten som ofta medför ett visst mått av kaos."

Forskare från olika ämnesområden följer projektet och belyser det från sitt perspektiv. Det ger bredd och viktiga kunskaper. Dessa kan "ligga till grund för vidare forskning inom andra vetenskapsområden som psykologi, neurologi, pedagogik, ekonomi, filosofi och samhällsvetenskap. Konsten som gränsöverskridare och förändringskraft".

Tilde Björfors samarbetar även med världsledande lindansare och luftakrobater.

Foto: NE

 

I år var hon nominerad till Kunskapspriset ”Svenska folkets kunskapsspridare”.

"För mig har det alltid varit viktigt att väcka drivkraft och göra kunskap tillgängligt för alla, inte bara för dem som kan sitta still i en skolbänk eller är finkulturkonsumenter. Vi är skapta olika och tar in kunskap på olika sätt. Det är i stort sätt alla hjärnforskare jag har samarbetat med överens om." 

Det rör på sig

Somliga dagar är bra dagar. Man vaknar. Man äter sin frukost. Man samlar sina kollegor och tar sig ner till Valentin & Byhr och man blir serverad 1) kaffe 2) idé för 2011 med berättelsen om tankens resa och 3) ny grafisk profil. Man smakar och man gillar’t.

Det kanske handlar om att hoppa ur systemet. Kreativitet gör tydligen det enligt Douglas Hofstadter.

/Jenny

"What it does is think of things. It’s got to keep thinking."

Det säger Peter Saville om Manchester, staden som han är Creative Director för. (Än mer känd är han förstås för sådant som att ha varit med och skapat Factory + grafisk design till Joy Division-album.) Oavsett anledning är vi många på Medieakademin och lyssnar.

"Mitt jobb är att vara kreativ kritiker. Ställen måste vara baserade på idéer, och det är människorna som gör staden."

Det där tror jag gäller för oss också. Det är människorna som gör Vetenskapsfestivalen. Utan själva mötesplatsen vore vi ingenting.

Att GP skriver om seminariet men väljer att fokusera på invändningar mot go:teborgsloggan tycker jag är lite navelskådande och trist. Man hör vad man vill höra. Ge mig fler kreativa kritiker, tack.

/Jenny

Kreativitet 2011: Don't just do it

kreativitet, förmåga till nyskapande, till frigörelse från etablerade perspektiv; att se verkligheten med nya ögon. 

Så långt NE.se. Sedan ska det bli en festival av det. Vetenskapsfestivalen firar 15 år i maj 2011 med tema kreativitet.
Vi lånar lite från Whitelines Manifesto på vägen:

You entered this world as a creative genius.
Curious. Playful. Somewhat obstinate.
But over the years society shaped you into an obedient, well-mannered citizen. Your questions became nicer, the decisions safer, and the answers more certain.
     We’re here to reverse the trip.
We want to uncage your imagination. And dare we say, make every single person on this planet one percent more creative.
Does this sound a bit naive? If not a little overambitious? We agree. Our vision is easy to criticise, ridicule and whisk off. But we feel it’s a small price to pay in order to encourage your independency and nurture your brainchildren.
It’s not an easy task. It’s a never-ending battle.

     Because the world is full to the brim of faceless bureaucrats and greedy bullyboys, waiting to kill your ideas with just a flick of the wrist.
     So whatever you do, don’t just do it. Put your heart and soul into it.

Love it.

Hate it.

Turn it up-side-down.

Turn it inside-out.

Bend it.

Brake it.

Shake it.

Torture it.

Blow it up.

Whatever you do, don’t just do it.

Push it forward.

Planeringen är i full gång.
Vill du vara med? Se vår hemsida för mer info.

”Om du vill förändra ditt liv, börja genast, var översvallande, gör inga undantag.”

- William James

En dag när jag kommer till jobbet ligger det en bok i mitt fack. Den handlar om lyckoforskning. Ett suspekt begrepp kanske, men sett till vad vi jobbar med finns det all anledning att hurra för den här typen av kopplingar mellan kunskap och vardag. En vetenskaplig guide till lycka säger omslaget. Boken är skriven av Sonja Lyubomirsky och heter Lyckans verktyg.

”Inom psykologin har man idag oerhört starka belägg för att de flesta av oss helt har missuppfattat vad det är som gör oss glada och tillfredsställda. Det innebär att vi ibland kämpar för att förverkliga saker som egentligen inte alls gör oss lyckligare.”

Det som avgör:
Grundnivå 50 procent
Medvetna handlingar 40 procent
Omständigheter 10 procent

Våra anlag har alltså stor betydelse. Däremot är det väldigt lite av variationen i lyckonivå som handlar om skillnader i hur vi har det. Kroniskt sjuk eller frisk, flärdfullt eller alldagligt liv, gift eller skild, stort hus eller liten lägenhet är alltså inte det som spelar roll.

Kvar att påverka finns 40 procent. Det är dem som boken framför allt handlar om. Tillvägagångssättet skiljer sig inte mycket från hur du gör när du vill lära dig franska eller byta jobb. Lyubomirsky använder 289 sidor till att förklara hur.

”Varje gång du gör ett val, förvandlar du den viktigaste delen av dig själv, den delen som väljer, så att den blir lite annorlunda mot hur den var förut.”
- C.S. Lewis

Här kommer den,

den överraskande sanningen om vad det är som motiverar oss.